Wake up girl

Det är så konstigt....
Ena dagen känner jag mig grym på det jag gör. Jag går med näsan i vädret och tycker att jag är bäst.
Andra dagen blir man golvad.
Vet inte vad jag ska tycka om yrket jag valt. Det är fan riktigt brutalt.

Det är så mycket som händer nu och jag känner mig stressad. Stockholm är inte lätt.

Något säger mig att jag borde öppna ögonen och fixa allt som behöver fixas själv. Är jag för feg? Vad fan har jag att vara fädd för? Jag har ju morsan som står bakom mig vad som än händer.
Jag har ett gummiband fäst i ryggen som drar mig tillbaka och jag har ett jobb där man inte vet vad som kommer in genom dörren.
Dock är jag nöjd över Rhianna frillan jag klippte igår. Jag vet att jag är grym!
Aaaaaoooooo Biiiiingooooo


xxx

Reminder

Nu har jag varit nog med sjuk. Trotsade halsen och näsan och nöjde mig med att febern var borta och gick till jobbet. Känner mig duktig.

Dock fick jag mig en påminnelse om varför jag inte har skaffat barn och varför jag inte är så sugen på att göra det heller. Klippte (så gott det gick) en 6årig flicka som inte satt stilla en enda sekund. Motstod mig frestelsen att slita huvet av henne, trycka fast det på ett skaft och klippa det där satans håret en gång för alla.
Huu..... fy fan!

Knipsade även av en gammal hårdrockare håret idag. Han hade sparat det sen han var 8 år. Han fick spara det i en fläta och ta med sig hem. Resten rakade jag helt enkelt av. Stor förändring men absolut en förbättring.

Ligger i sängen nu med min nya älskling. Har myst på här i en timme typ. Tänkte nog sova en dutt.

xxx 


Stackars mig

GUUUUD vad synd det är om mig!! Jag är sjuhuhuhuuuuk!

Det blev en galen utekväll med Susanna och hennes vänner i lördags och på söndagen slog febern, hostan och snuvan sina klor i mig. Jag har varit helt däckad. Allvarligt talat så känns det som att jag ska dö. Jag borde ligga på sjukhus!

Nä fy fan nu orkar jag inge mer.

xxx